Fy farao! Fy fan. Jag är blödig jag vet, men att ge lilla gos vaccin var inte kul. Lilla Maj-Lis var på så gott humör idag. Hon log sitt tandlösa leende hela dagen och skrattade åt allt möjligt. När vi besökte BVC (och vår underbara sköterska Birgitta på Tegnérgatan) strålade hon. När jag lyfte upp henne på vågen sneglade hon på det färgglade bilderna på väggen och log. När hon skulle mätas sträckte hon duktigt på sig. Och log. Sen satte vi henne i Klas famn. En speldosa på och Maj-Lis tittade djupt in i Klas ögon och började prata sitt hemliga språk. Då var det dags. Jag lutade mig över henne och sa saker som hon tycker är kul. Saker som "ding dong långkalsong".Maj-Lis hade ingen chans att komma undan och vips stack vi henne i lilla benet. Den minen. Den chocken. Den besvikelsen och det skriket var avskyvärt. Från sol till förtvivlan. Jag kände mig som en värsta sortens svikare. Hur kunde jag utsätta hennes sköra kropp för detta?
Men min lilla solstråle, min lilla gos var tapper. Efter den andra ( ja det var två sprutor!) fick hon äta. Sen tog det ett litet tag att samla sig. Maj-Lis var tung till sinnet ett bra tag. Och slapp i kroppen. Men nu sover hon. Hon gnyr ibland men sover som hon aldrig tidigare gjort. Jag känner mig som en skurk- men alternativet är ju värre. Önskar bara att jag kunde förklara det för M-L.
Bu för nålen. Men hurra för vaccin!
Jag kände på mig att det var något lurt då jag och Maj-Lis träffade Katrin Zytomierska och hon tindrade med ögonen och bad att få hålla M-L. Grattis Katrin och Bingo!
Berättade tidigare om min oro för miljön. Oron har vuxit med Maj-Lis. Och jag känner att jag bör ta ännu mer konsumentansvar. Miljöbil har jag (Volvo C30), släcker lampor gör jag och samlar papper och burkar. Men visst kan man väl göra mer? Ironiskt nog blir man ju större miljöbov som småbarnsförälder. Blöjor och påsar och fulla tvättmaskiner hela tiden. Suck.
Men så igår träffade jag en tjej som också är nybliven mor och som verkligen gör något. Hör på detta:
Denna mamma har tygblöjor! Det låter kanske skitjobbigt. Och kanske lite äckligt. Men hon berättade att det faktiskt inte var så jobbigt. Dessutom slipper ju bebisen dessa hemliga kemikalier som absorberar så bra i engångsblöjan. Och vad kan väl vara renare än en hemkokt blöja? Och som en liten bonus blir tygblöjbarn pott-tränade mycket snabbare! Något att tänka över för den som orkar... Jag är full av beundran, men väljer av lathet att fortsätta mina engångsblöjor. Skämmes!
Lugn dag, endast ett ärende att se fram emot. Det är ungefär vad vi klarar av under en dag. Vi ska till polisen och fixa pass till M-L. Blir spännande.
Men först ska vi kolla på mig i Kockduellen i TV4+. Missade programmet då det gick förra gången, men jag minns att jag skar mig i fingret när vi spelade in det.
Jag möter Ebba von Sydow.
(bild lånad av Finest)
Friskt väder gör underverk för en liten bebis. Det var så härligt att kunna erbjuda Maj-Lis ren och klar höstluft på landet i helgen. Sen vi kom hem från landet har Maj-Lis sovit och sovit och sovit. Och jag är helt säker på att det är luftombytet som gjort henne trött. Trött på ett bra sunt sett.
Det får mig att tänka på hur dålig luft vi har här i stan. Är det kanske rent av barnmisshandel att bo mitt i lorten? Att gå med vagnen mellan avgasrör. Att promenera i inomhuscentrum. Jag får lite dåligtt samvete och har börjat kolla bostadsannonserna. Kanske är det helt enkelt villaläge snart?
En kul grej har hänt. Jag och Maj-Lis ska gå på gala. Vi har blivit inbjudna till årets Mama-gala. Det ska bli skitkul, faktiskt. Jag ser verkligen fram emot detta. Det trodde jag inte för ett år sedan.
Nu- Landet. Lalalalalalalala landet. Upp med båten, in med utemöbler. Elda skräp. Lalalalala la landet.
Kanske basta? Kanske bada i havet? Kanske sova? Kanske läsa... Trevlig helg!
Hej jag heter Josefine och är löshårsberoende! - Hej Josefine!
Varför kan inte mitt hår vara tjockt, långt och fluffigt så som det är på bilderna nedan(obs, fejkad man)? Och det blir bara värre och värre då jag dessutom börjat tappa en massa strån. Blonda tussar hänger kvar på min svarta jacka efter varje promenad. Känner mig ful och grå. Lite sliten och sunkig. Snart ser jag ut som självaste Skalleper. När till och med min tre månader gamla bebis har mer hår på fontanellen är det illa. Och nu ska jag snart göra några plåtningar för lite olika magasin. Då förväntas jag vara snygg, tror jag... Kanske hinner skaffa peruk innan. Eller hatt.
Tror inte att det hjälper med speciella schampon, massage och annat. Tror att det bara är att stå ut. Tyvärr.
Förresten min dotter heter Maj-Lis Selma (efter min farmor) Lindberg, till er som undrade!
Maj-Lis fick underbara dop-presenter. Jag har lyckats hänga upp en av presenterna hon fick när hon föddes- en mobil (av polis-Jonas) som förtrollar. Har hängt denna mobil (likadan som på bilden fast med segelbåtar) ovanför skötbordet och den ger stooora bebisögon!
Jag har också fått en present, ett smycke i silver med Maj-Lis namn på! Ser fram emot att bära detta smycke, jag har bara inte riktigt bestämt mig för vilket jag ska välja än. Det lutar åt ett armband. Fast halsband kanske är finare då det hamnar närmast hjärtat? Amanda gör jättefina saker (ännu en duktig tjej!!). www.amandaegilson.com/
Det har varit isande kallt i lägenheten. Vi har varit påpälsade i flera veckor. Men nu har elementen kommit igång. Så i morse tog jag av M-L strumporna och för första gången upptäckte hon sina egna små fötter. Hon lutade sig över dem, tittade och tittade, skrattade högt och krullade tårna. Riktigt sött. Det går så fort nu, varje dag snappar hon upp något nytt som vi kan visa för Klas när han kommit hem på kvällen. Jag blir nästan yr då jag tänker på allt en liten bebis måste lära sig. Herregud! Rulla, krypa, prata. Äta, hosta, sova. Skriva, engelska och ekvationer! Oj oj oj. Tur att upptäckarglädjen är stor. Så länge den nu inte är FÖR stor.
Tänker på den stackars äventyrslystna lilla flickan som smakade handsprit... www.aftonbladet.se/nyheter/article5993611.ab
Jag är sugen på fest. (inte apropå handsprit, utan apropå ingenting). Lite glam tack. Lite smink, parfymdoft, skratt, drink osv osv... Nu måste jag boka upp en kväll med mina tjejkompisar. Det börjar bli dags. Det börjar VERKLIGEN bli dags!
Men först en klassisk parmiddag att se fram emot. Eller par och par, Alex, Amanda och lalla Charlie Schulman kommer hit i morgon. Jag gissar på skrikfest.
Nu har vi bokat en semesterresa. Grancan blir det. Två (!) veckor i december.
Jag är lite rädd för Grancan. Lite rädd för turisthysteri, "Svenska köttbullar" osv osv. Men nu när vi har en liten bäbis var det så enkelt att bara gå in på nätet, önska soligt resmål, hotell med 4 stjärnor och klicka på "boka". Det blir härligt att bara komma iväg. För mig handlar det om att våga.
Nästa resa, när Maj-Lis är större, får bli lite mer som vanligt... ett hus i Frankrike eller luff i Thailand.
Snart står man i bikini... sit ups, sit ups, sit ups!
Och vad ska man då ha med sig? Förr var det ju så enkelt, sarong och bikini - klar. Vagnen ska väl med? Vi har ju en specilell resväska för Bugaboon. Och någon typ av säng (nåväl M-L sover fortfarande i vår säng trots att vi försökt och försökt få ner henne i korgen). Babysittern klarar man sig väl inte utan? Och babybjörn? Nappar, pumpar, flaskor och babysemp om mjölken sinar... Och sommarplagg... och solskydd... och alvedon... och temp... och jag vill ju hae ett gäng böcker (brukar ju fylla en resväska med pocket i vanliga fall)... och en massa pengar till övervikten!
Livet är inte lika enkelt längre. Men härligare är det!
